Att komma ned till Aswan Egypten från Hurghada (och även Kairo då faktiskt) var som att komma till en helt ny värld. Aswan är grönt och lummigt, otroligt vackert och har en härligt avkopplande atmosfär.
Aswan var rena paradiset…
Mitt hotell i Aswan låg precis vid strandpromenaden utmed Nilen, och det var tjusigt som bara den. Även om det såg lite fattigare ut endast ett kvarter bort, så verkade mitt hotell höra till det lite flashigare. Det stod mängder av häst-och-vagn-ekipage utmed vägen och bara väntade på turisterna…
Aswan Egypten
När jag tog mig till Kairo från Hurghada hade jag fått hjälp att boka flyg och guide i Kairo av en som jobbade på hotellet. Av någon märklig anledning hade jag glömt av allt vad boka på internet innebar, så jag vände mig till receptionisten. Han hade kontakter, om än han var väldigt ängslig över att hjälpa mig och helst ville att jag skulle vända mig till min reseledare.
Receptionisten var väldigt trevlig och professionell, men han som bokade min flygbiljett och min guide var lite sliskig och började helt plötsligt ringa mig helt ur det blå. Som tur var hade jag bara en dag kvar i Hurghada, som han kunde terrorisera mig på, innan jag skulle åka iväg så han hann aldrig bli för jobbig.
I priset för flygbiljetten och guiden ingick skjuts till/från flygplatsen i Hurghada. När de skjutsade mig till flygplatsen var han enträgen med att vi skulle gå ut och ta en drink när jag kom tillbaka till Hurghada. Då jag berättade att jag bokat en ny flygbiljett till Aswan istället såg han arg ut. Detta skrämde mig lite grann, och det kändes faktiskt lite skönt att jag valt att åka till Aswan istället för tillbaka till Hurhgada. Då kunde jag undvika honom!
Efter de släppt av mig på flygplatsen såg jag aldrig honom igen.
Resten av min rundresa i Egypten hade jag bokat via Memphis Tours på nätet. Fantastiskt bra resebyrå – kan verkligen rekommendera! De pusslade ihop ett paket som funkade för mig och mina behov med kanonhotell, superprofessionella guider och nya fräscha bilar. Allt gick hur smidigt som helst!
Abu Simbel
Anledningen till att jag ville åka till Aswan var ju så klart – Abu Simbel. Ruintok är jag, men det är ändå vissa ruiner som ligger mig närmre hjärtat än andra. Abu Simbel är en av de som står mig närmre. Precis som Parthenon i Aten och Machu Picchu i Peru.
På morgonen när jag skulle till Abu Simbel blev jag upphämtad av min guide och en chaufför kl 08, men sedan körde det ihop sig med motorn så det tog ytterligare två timmar innan vi faktiskt kom iväg.
På vägen till Abu Simbel stannade vi en gång för att äta lite, men de hade inte så mycket att erbjuda, så jag åt bara lite chips.
En riktigt intressant sak är ju att hela templet faktiskt flyttades 1964-1968, på grund av bygget av Assuandammen. Vilken otrolig bedrift!
Efter guiden berättat om Abu Simbel hjälpte han mig ta några stela kort och föreslog lite poser för mig… Sådant där som jag bara älskar… eller inte…
Något som jag är skeptisk till och anledningen till varför jag sällan använder mig av guider är att jag är orolig att de ska vara klistrade på en och jag inte får någon egentid alls. Jag gillar att gå runt och snöa bland ruiner, fundera på hur det var på den tiden det var nytt, och grubbla över hur många som gått där före mig, ta på stenarna och känna av energin som pulserar i dem.
Men så var det inte i Egypten – jag fick verkligen egentid. Det var perfekt upplagt!
När jag strosade runt vid det stora templet fick jag vakten syn på mig och även han ville hjälpa mig med foton. Så han gav mig nyckeln till templet, som är formad efter ett ankh, och så tog vi lite foton.
Även vakten tyckte att jag var stel, så han föreslog också olika poser!
Mitt enda problem vid Abu Simbel var att jag enbart hade en keps som skydd mot solen. Skulle haft en parasoll, paraply eller liknande. Jag bar med mig endast en liten flaska vatten också. Det var mitt i öknen och 49 grader varmt!
Den klassiska selfie-posen… 😛
Tyvärr blev jag alltså ganska dålig här, solsting. Det blev till och med lite knepigt för mig att ta mig tillbaka till bilen. Det gick riktigt trögt, och det krävdes en enorm kraftansträngning, men till slut kom jag fram.
Världens migrän fick jag så klart som present!
Jag tillbringade ytterligare en kväll i Aswan Egypten och på kvällen när migränen dämpat något promenerade jag utmed strandpromenaden och kikade runt lite. Det stod många häst och vagn ekipage utmed strandpromenaden och det var jobbigt att se hur smala och undernärda de stackars hästarna var. Samtidigt såg jag på männen som körde vagnarna. Där satt de i smutsiga, trasiga tunikor.
Männen bar smutsiga, trasiga tunikor.
Hästarna var inte undernärda för att de plågade djuren, om än det så klart är en typ av plågeri att utnyttja dem för vinnings skull, men de hade helt enkelt inte råd att ge dem tillräckligt med mat! Fruktansvärt!
Här får man så klart tycka vad man vill och välja vilken inställning man vill ta. Precis som med allting annat. Jag vill dock välja empati för människor som lever i misär, även om mitt hjärta blöder för djuren som hamnar i kläm.
Vilken rätt har jag att döma någon utefter deras val att försörja sin familj? Jag, som kommer från ett privilegierat liv och land.
Om det ändå vore så lätt som att bara säga åt dem att skärpa till sig och sluta utnyttja djur. Jag önskar vi befann oss i en utopi där inga djur behövde lida, inga människor behövde lida, men vi är tyvärr inte där än. Dock inte sagt att jag inte tycker det är värt att kämpa för. Jag tror nog bara att vi behöver andra metoder i dessa länder än vi behöver använda här hemma!
File templet
Innan jag åkte vidare med flashig bil till Luxor var vi på besök vid File templet (Philae Temple), tillägnat Isis, som även det flyttats på grund av Assuandammen. Templet är döpt efter ön det ursprungligen låg på, men idag ligger det på ön Agilkai.
Efter File templet var vi och kollade på obelisken och Assuandammen. Sedan bar det av till Luxor!
Har du varit i Aswan? Abu Simbel? Lämna gärna en kommentar!
Kommentera gärna