Vem är jag?
Hallå… Välkommen! Så du har hamnat här… ja, det är jag som är ”PonderingPadawan” – en kattgalen och introvert kvinna, otroligt svensk (fast jag gör mitt bästa för att inte vara det!), som bara älskar att resa, fotografera, skriva och gosa med djur. Jag är i mina bästa år, ni vet, 50 när som helst… Livet rullar på!
Sedan bloggarnas begynnelse har jag velat blogga, för jag älskar att skriva, men det har aldrig blivit någon reda med någonting. Hittade inte riktigt min nisch, så när jag bloggade var det mer resedagböcker, eller om flytten till Nepal och senare Thailand. Det var galna tider och intressanta kulturkrockar; samtidigt som jag fick ett forum där jag kunde visa upp mina foton.
Alla mina seriösare försök att göra något med bloggen föll dock platt. Jag ville inte skriva mainstream grejer, inte göra triviala reseinlägg. Inte heller ville jag bli någon influencer, som gör samma saker och tar samma foton som alla andra influencers där ute, någon som visade upp sina foton i en clean feed, där allt ser likadant ut…
Att va som alla andra har aldrig varit jag! Nej, jag är ju unik (så klart – INFJ!), jag vill skriva om djupare saker, men ville någon verkligen läsa sånt?
Vad finns på min blogg?
I den här bloggen finns allt jag övertänker, allt som rör sig i mitt huvud, i en salig röra: personlig utveckling, psykisk/fysisk hälsa, introversion, djur och övriga viktiga frågor i livet. Och en massa foton!
Vad gör egentligen livet värt att leva?
Jomen visst, resor, självklart! Att resa är en enormt enorm del av mitt liv (se, kan inte poängtera det mer!), så här finns massor av reseinlägg. Dock inga typiska resebloggsinlägg, utan det är mitt vanliga svammel. Övertänkande om platsen jag besökt. Reseminnen dyker också upp ibland och anekdoter om skillnaden mellan att resa som 20-åring under 90-talet, vs resa nu – som fullvuxen kvinna!
Jag tror att allt händer av en orsak… och allt är som det är…
PonderingPadawans tagline var ”hoppa av hamsterhjulet” och det är något jag gjort nu, men när jag startade bloggen var jag fortfarande omgiven av ett konstant gnisslande, där jag ivrigt sprang, men aldrig kom någon vart. Jag har nu ändrat taglinen till ”övertänkandets mästare” för det är precis det jag är – en konstant övertänkare.
Jag tycker det är viktigt att man är öppen med att livet inte alltid är på topp och det är okej.
Kanske kan jag med mina ord skänka ljus i ditt mörker, kanske kan jag hjälpa dig att hitta hem. Minska din ensamhet…
Målet med denna blogg är inget glorifierat: ”jag vill hjälpa dig”, för jag kan med all säkerhet inte hjälpa dig alls. Buddha sa att: Vi kan bara hjälpa oss själva.
Det jag däremot vill göra är att skriva om min personliga resa – både den själsliga och fysiska jag befinner mig på och hoppas att jag kan beröra dig, att du känner igen dig och blir inspirerad.
Jag vill inspirera dig att våga släppa ut allt det där som du gömmer inuti…
Fotografierna du ser här på PonderingPadawan är mina egna. Det kommer nog hända att jag delar någon random meme, som jag inte själv gjort, men i övrigt är allt mitt.
PonderingPadawan???
Var kom det där namnet ifrån? Jag minns inte ens när jag kom på det, men ja det var ett tag sedan. På engelska betyder pondering – ”att grubbla” och det är det jag gör. Grubblar, ältar, funderar, söker och övertänker ALLTING… Innan jag förstod att jag var en INFJ trodde jag att det var något fel på mig.
Men det var det inte alls, förstår du! Alla är olika, och vi bearbetar saker olika…
Och padawan – det är ju en lärling, det vet väl alla sci-fi fans 😉 och eftersom jag är som jag är, så ser jag mig själv som en lärling i livet. Enligt min mening är vi alla här för att lära oss något. Vad det är, ja, det är ju olika för olika själar… men som jag ser det så går allt ut på att utvecklas och gå vidare till nästa läxa och sedan nästa liv.
Svar: Ja, jag tror på reinkarnation. Alltid gjort. Men jag har min egen variant. För mig finns inget Nirvana, upplysning är den ultimata belöningen, fast jag har inte klurat ut än vad tror kommer att hända när vi nått det slutgiltiga stadiet. Gör vi någonsin det?
Mitt favoritmotto är det japanska uttrycket: Shikata ga nai – som betyder ”det är som det är” – ungefär som att det inte går att göra något åt. Allting är ju fritt att tolka och för mig samspelar detta intryck med min syn på livet, eller min syn på ödet.
仕方がない
Allting är förutbestämt, det är som det är… Men du kan påverka ditt öde… så sitt inte bara still där hemma… Gå ut och gör din grej! Var äkta!
Hjärtligt välkomna till PonderingPadawan – hoppas ni stannar ett tag! <3
