Dags för Luxor Egypten!
Luxor Egypten – mitt sista stopp innan jag skulle köras tillbaka till charterresan och Hurghada. Min sista bit av frihet. Nej, skämt åsido, så hade det inte varit särskilt mycket charter över resan alls, annat än det faktum att jag i Hurghada bodde på ett all inclusive hotell, men i övrigt kunde jag ha befunnit mig på vilket hotell som helst på vilken resa som helst.
Luxor Egypten
Jag anlände till Luxor Egypten vid 17-tiden, från Aswan, och jag var helt slut så klart. Det hade varit en lång resa, även om den varit bekväm ensam i en fin bil med A/C och fri tillgång till flaskvatten. Toalettstopp kunde vi ju i stort sett göra när som helst det passade mig – den enda passageraren. Jag var supernöjd!
När det gällde hotellet hade jag även här i Luxor Egypten fått ett kanonhotell. MemphisTours, som jag bokat min resa Kairo-Aswan-Luxor-Hurghada med hade gjort ett grymt bra jobb! Supernöjd verkligen. Nej, de sponsrar inte mitt inlägg… Det bästa med hotellet och rummet (besvikelse men rummet saknade wifi – hemska tanke!) var dock utsikten från rummets balkong – över Nilen.
Det var särskilt vackert på morgonen då himlen var full av luftballonger.
På kvällen strosade jag runt lite i staden, men det mesta var redan stängt. Till min förtret tvingades jag äta på McDonald’s, då det var det enda i närheten, som var öppet.
Jag var alldeles för trött och hungrig för att ge mig iväg på någon längre utflykt, så det fick duga…
På väg ut från Mackiedo mötte jag en liten katt som såg hungrig ut, så ja tyvärr fick det bli nuggets till den lilla. Den stackaren var dock, precis som jag, inte alls förtjust i skräpmaten som säljs på Mackiedo, utan dissade maten totalt! Förståeligt!
Trots mitt tappra försök att ”skala” nuggetsen, så dög de ändå inte!
Morgonen därpå, efter jag blickat ut över alla luftballonger var det dags att ge sig av. Vi hade 4 stopp planerade innan vi begav oss av tillbaka mot Hurghada, så det var dags att sätta fart.
Stopp nr 1:
Konungarnas dal – Drottningarnas dal
Det första stoppet för dagen var Konungarnas dal. Här finns gravkammare för faraonerna från det Nya Riket, dvs 18-20:e dynastierna. Alla gravarna är inte öppna för allmänheten, tyvärr OCH tack och lov.
Varför ”tyvärr”? För att jag älskar allt gammalt (varför blev jag inte arkeolog???) och fascineras av antika svunna kulturer.
Varför ”tack och lov”? För att jag vet att vi turister förstör så otroligt mycket. Ibland räcker det med att vi bara går på stenen som lagts för tusentals år sedan för att den ska slitas så fruktansvärt att inget kommer vara kvar inom en snar framtid.
Enbart beröring kan vara förödande…
Något som inte nämns lika ofta, eller är lika känt som Konungarnas dal är Drottningarnas dal. Va? Fanns det en dal för dem också? Jodå. Här finns bland annat Nefertaris grav.
Om jag inte är rent senil, vilket det finns risk för här, så kommer bilderna nedan ifrån Ramses IV:s gravkammare i Konungarnas dal. Jag hoppas jag inte ljuger för er nu, så ha ett lite öppet sinne… 😛
Stopp nr 2:
Hatshepsuts tempel
Hatshepsut – dotter, kvinna, farao!
Hatshepsut var dotter till farao Thutmosis I. Hon gifte sig med sin bror – Thutmosis II, redan då med sikte på tronen. När Thutmosis II dog använde hon en av hans söner, som han hade med en annan kvinna – Thutmosis III – för att hålla kvar tronen.
Hatshepsut avbildade sig precis likadant som alla andra faraoner före henne, med alla manliga attribut. Efter hennes död raderade dock Thutmosis III allt om henne, så under lång tid kände man inte ens till att hon existerat.
Hennes historia är intressant och hon ses som en av de mest framgångsrika faraonerna.
Stopp nr 3:
Karnaktemplet
Karnak var en gång del av den antika staden Thebe i Egypten. En stor skillnad mellan Karnak och övriga tempel i Egypten är hur lång tid man byggt på platsen. Enligt uppgift ska 30 faraoner ha varit inblandade i byggnationen. Bygget startade under Mellersta riket (2040 f.Kr. – 1640 f.Kr.) och fortsatte in i den sista egyptiska dynastin – Ptolemeiska dynastin (305 f.Kr. – 30 f.Kr.).
När vi anlände såg jag en hundvalp under ett träd som skällde och gnydde helt hysteriskt. Bredvid henne låg en hund, som jag uppfattade som valpens mamma. Det var uppenbart för mig att mamman var död och valpen var ensam.
Jag uppmärksammade min guide på detta, som viftade bort mig först. När jag försökte gå dit hindrade han mig och förstod att jag inte tänkte släppa det. Han kallade på arbetare vid templet. De förde bort både valpen och mamman. Vart vet jag inte.
Men det är ju såna här saker som ger en ont i magen. Ångest i åratal efteråt, för man tänker att varför gjorde jag inte mer?
Jag var otroligt imponerad av Karnaktemplet, man känner sig så liten när man går bland dessa pelare. Dessa enorma pelare, det är ofattbart när man tänker på storleken av dem och att människor faktiskt byggt dessa. Hur?
Obeliskerna i Karnaktemplet har en familjemedlem som står på Hippodromen (torget i Sultanahmet) i Istanbul, där den stått sedan år 390.
Jag hade lite svårt att slappna av vid Karnaktemplet efter händelsen med hundvalpen. Ja, jag är blödig, det är sådan jag är. Jag försökte åtminstone se road ut på kort, men det kändes i magen…
Stopp nr 4:
Luxortemplet
Luxortemplet ligger mitt i staden Luxor. Efter att ha besökt Karnak är det något svårt att imponera, så Luxortemplet hade en svår uppgift om jag ska vara helt ärlig. Vackert och fridfullt var det dock, så klart. Det ska jag inte sticka under stol med.
Templet började byggas under 1300-talet f.Kr. och känslan att springa omkring som en liten myra bland så här mäktiga monument är obeskrivlig. Hela dagen hade jag gjort det. Och hela gårdagen.
Jag kände mig lika tacksam som obetydlig och ödmjuk.
Något som jag reagerade över var när mina guider talade om forntidens egyptier som deras förfäder. Första gången reagerade jag nästan lika mycket som om något petat på mig med en elpistol. Är inte det lite märkligt?
Egypten erövrades ju nämligen av araberna på 640-talet. Att då säga att de som idag bor där är faraonernas ättlingar känns lite märkligt för mig. Det är väl ändå arabernas – erövrarnas – ättlingar i så fall? Men det är kanske bara jag, man kanske ser det som om landets invånare är ättlingar till forntidens egyptier, eftersom de bor i landet nu. Kanske går att jämföra med att jag inte borde se mig som en viking, eftersom en sida av min släkt kommer från Tyskland. Vet dock inte var den andra sidan kommer ifrån, men ja ändå, det kanske inte finns något vikingablod i mina ådror.
Det kanske är samma sak och jag kanske bara är petig och reagerar märkligt i det här fallet.
Efter besöket i Luxortempel var det dags att lämna Luxor och ge sig av med bil till min slutstation Hurghada. Tillbaka till öknen. Nu hade jag sett en annan sida av Egypten än den som Hurghada visat upp.
Det kändes som om jag sett så mycket vackert, men ändå var det bara toppen av ett isberg. Egypten har verkligen mycket att erbjuda och jag hoppas verkligen att jag en dag kommer att kunna återvända för att se mer av landet. Ta en kryssning på Nilen till exempel. Och ytterligare ett besök vid pyramiderna. Ja, Abu Simbel med. Och alla tempel jag inte sett… the list goes on!
Har du varit i Luxor Egypten? Besökt Konungarnas Dal? Vad tyckte du? Lämna gärna en kommentar!
Kommentera gärna