Ponderings om New Orleans, USA

Att åka till New Orleans var en önskan som växt sig större och större, vet inte riktigt varifrån den kom. Plötsligt kändes det som om den bara var där. Vet inte om den kom ifrån media, gillar speciellt en serie – ”The Originals”, som utspelar sig i New Orleans och de är ofta ute på gatorna.

Allt ser så mysigt ut. Och så magiskt.

Från början hade jag planerat en roadtrip i USA. Planen hade varit att hyra en bil själv, och åka runt ett par månader. Hälsa på en kompis jag inte träffat på väldigt många år. Allt var halvplanerat, men ändå inte. Det mesta hängde ju på om jag fick semester från jobbet eller inte.

Beslutet på min semesteransökan drog ut på tiden, vilket var märkligt, eftersom det var under lågsäsong och jag som vanligt avstått från att ta ledigt under högsäsong.

Allt i mitt liv hade under så många år kretsat kring mitt jävla jobb. Precis varenda detalj.

När jag väl fick svaret visade det sig att jag fick sparken. Därför beslutet dragit ut… Jag kastades ofrivilligt ned i en grop av självömkan och orkade ingenting. Iväg skulle jag ändå, men det blev ingen roadtrip. Istället valde jag ut Miami (för flyget gick dit) och New Orleans. Knappt 3 veckor skulle jag tillbringa i USA, sedan vidare till Mexiko där jag skulle tillbringa resten av ”semestern”.

Egentligen skulle jag ju ha stannat hemma, men jag ville bara fly allt…

Tyvärr orkade jag inte hälsa på min kompis, jag orkade oftast inte ens prata med någon. Jag var helt dränerad, är det fortfarande, och det gnager så klart fruktansvärt på mig att jag inte åkte till henne. När får jag nu chansen att hälsa på?

Om jag ska vara helt ärlig hade jag också svårt för att uppskatta New Orleans. I skrivande stund är jag i Cancún, och sitter på ett fint hotell, med härlig pool, härligt väder, inga måsten. Ändå är det lite svårt att njuta av någonting.

Jag får nog ge det lite tid kanske…

Om vi återvänder till New Orleans då. Det är väl inte så svårt att räkna ut varför jag ville åka dit – jag älskar ju allt övernaturligt och jag hade börjat misstänka att jag var en fullt levande häxa… New Orleans… ja, det måste ju bara vara min stad.


New Orleans var min stad!


Jag hade bokat boende via Airbnb – ett rum i ett av de där gamla husen i Garden District, som är ett otroligt vackert område. De husen som ligger här går loss på hur mycket som helst. Det hus jag bodde i var verkligen inte i toppskick, men hade ändå sålts för drygt 10 miljoner.

new orleans skylt hemma rolig

new orleans garden district vitt 1800-tals hus
Huset jag bodde i. Mitt rum syntes inte från gatan, då det var ett av de gamla slavrummen.

new orleans garden district vitt 1800-tals hus nattfoto

Promenad i Garden District

Garden District är där alla underbara gamla hus finns. Här kunde jag strosa runt i timmar och bara titta på de gamla husen, varav de allra flesta var i väldigt fint behåll.

new orleans garden district grönt hus

Buckner Mansion – ett av de kändaste husen i Garden District. Det var här American Horror Story spelade in sin 3:e säsong – Coven.

new orleans garden district buckner mansion nattfoto

new orleans quote buckner mansion nattfoto
William Cowper

Magnolia mansion – nedan – låg mitt emot där jag bodde. Här fanns en fin restaurang (hörde jag). I Magnolia mansion spökar det, sägs det… Läskigt att bo så nära ett spökhus… :O

new orleans garden district magnolia mansion

new orleans garden district magnolia mansion nattfoto

Ofta strosade jag runt i New Orleans och bara försökte njuta av staden. Jag åkte spårvagnen, som var otroligt söt och oftast tom – i alla fall den som gick igenom hela Garden District. Inne i stan kunde det ibland vara knepigt att få plats vid vissa tidpunkter.

new orleans spårvagn st charles linjen

new orleans st charles linjen inuti

new orleans garden district affärsgata

new orleans garden district shopping

Vissa områden var väldigt skabbiga, och när jag först anlände – i den stekande värmen – hade jag ett par timmar att slå ihjäl innan jag fick tillgång till mitt boende, så jag tänkte jag kunde gå dit. Med 2 dragväskor och min kameraväska så var det nog så här i efterhand en ganska dum idé att gå ända ”hem”, men ändå. Jag har sådana konstiga idéer emellanåt.

new orleans ghetto förfallet hus

new orleans ghetto förfallet hus soffa utanför

Jag gick under passager där de hemlösa bodde och det såg allmänt otrevligt ut. I efterhand har jag läst att man verkligen bör undvika sådana platser. Folk i USA går aldrig under dem, det är ”livsfarligt” enligt en del på internet. Jag kan inte hjälpa, men jag tänker att det nog är lite överdrivet. Bara för att människor är hemlösa innebär det väl inte att de är galna seriemördare!

new orleans skabbig väg

Som sagt var det långt att gå – 1 timmes promenad ungefär, och vägarna/trottoarerna var i dålig form, gropar här och gropar där, så väskorna hängde sig hela tiden och fastnade i diverse stenar och diverse hål. Jag var svettig och förbannad.

Väl framme tog jag en lunch på ett litet ställe i närheten. Där var ganska mysigt, men till slut gick jag ut och satte mig på en bänk och lyssnade på ljudbok. Det var skönt väder och jag njöt i skuggan.

New Orleans var verkligen lika härligt som jag tänkt mig, om inte härligare.

new orleans mardigras halsband staket

Älskar verkligen alla Mardigras halsband som hänger överallt…

new orleans mardigras halsband i trädet

new orleans skylt mardigras halsband

Det var visserligen mycket mindre – en snabb sökning på nätet hade väl kunnat tala om för mig att det bara bodde ca 300 000 människor, dvs lika stort som Malmö ungefär, men ja, jag trodde ändå det skulle vara större. Skönt ändå att det var såpass litet, för det gav mig chansen att utforska enkelt till fots.

new orleans ångbåt natchez

new orleans woldenberg park natchez utsikt över bron

new orleans tågspår solnedgång

new orleans woldenberg park natchez solnedgång

new orleans bro nattfoto

new orleans nattfoto vid vattnet

Stenaffärer i multum fanns, häxaffärer och voodooaffärer. Shopping i New Orleans var grymt, jag kunde spendera hur mycket pengar som helst faktiskt. Och gjorde det förmodligen också. Men fina saker (stenar) fick jag.

Något jag reflekterade över var att nästan varenda fast food ställe jag var inne på så jobbade det bara svarta människor. Och på vanliga restauranger nästan bara vita. Det tyckte jag var märkligt.

Beignets på Café du Monde? Nej, tack!

Jag hade tänkt testa ”beignets” som ska vara något i särklass. En typ av kaka. Tydligen bör man inhandla dem på Café du Monde. Kön till det stället gjorde att jag tappade lusten. Vem ställer sig ens i den kön för en liten kaka? Då får det vara en hysteriskt god kaka. Så det blev ingen för mig.

new orleans kö till café du monde
The neverending queue…

Get a life! Och lite individualitet!

Ibland orkar jag bara inte med folk när jag reser. Särskilt inte nu för tiden med den här Instagramhysterin – Instagramvänliga platser osv. Ja, det är härligt att man kan få se fina platser och få tips, men helt ärligt! Jag läste om folk som köar för att ta kort på en specifik hängande palm… Helt ärligt, människor!

Besökte ”Tree of Life” i ett väldans ösregn – det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder. Tree of Life finns i parken Audubon Park, vilken var en tämligen trevlig park att strosa runt i också. Trots regnet.

new orleans tree of life stor gammal ek

kvinna tar selfie framför tree of life i new orleans

new orleans uppradade ankor vid en damm

new orleans audubon park bro

Det var mysigt att strosa runt i Garden District och kolla på Halloween dekorationerna. De var verkligen något i särklass, och det var underbart att se att många anstränger sig så. Otroligt inspirerande!

new orleans halloween dekoration

new orleans halloween dekoration på hus

new orleans resurrection garden skylt
Detta var nog ingen Halloween dekoration, men intressant. Undra vad detta är för trädgård?

På det stora hela åker jag gärna tillbaka till New Orleans en dag när jag kan uppskatta lite mer saker. Jag drog mig in i mig själv, och New Orleans är egentligen inte en stad där man ska vilja vara ensam. Det är en andlig stad, men en stad för gemenskap.

Jag sätter upp New Orleans på min bucketlist igen då…

 

Har du varit i New Orleans? Vad tyckte du? Lämna gärna en kommentar!

Lämna ett svar

Previous
Wednesday Words: Konfucius citat
Ponderings om New Orleans, USA

error: Content is protected !!
%d bloggare gillar detta: